Det är knappast första gången som ett tv-program baseras på en bok, eller tvärt om för den delen. Det som gör det här projektet så speciellt är att både boken och filmen skapades parallellt och nu är klara samtidigt.
Lena om tv-produktionen
Jag är en skrivande journalist, van vid att kunna smyga in i olika sammanhang med ett block och en penna. Nu hade jag en man på 1, 95 med mig, kamera och ljud och ljus som ska riggas. Ola gick inte att gömma. Men vi hade kommit fram till att vi ville göra det här. Ola hade läst min första bok ”Saker jag inte förstår”, och vi ville göra något tillsammans. Hade upptäckt att det ganska snabbt kommer till en punkt när det redan är försent. Det går inte att göra tv av en reportagebok i efterhand när intervjuerna redan är gjorda. Så den här gången tänkte vi se till att dokumentera intervjuerna redan från början.
Vi var överens om att bokprocessen skulle få styra tv-processen. 100 meters löparen tvingades flanera utan att någon klockade tiden. Och tv-dokumentären var tvungen att vänta in boken - eftersläntraren.
Det är smärtsamt mycket som inte ryms i en tv-produktion. Fyra kapitel om Pia Kjærsgaard ska kokas ner till något som skall kunna sägas på 40 sekunder. Ola har hållit mig i strypkoppel hela tiden. Ibland har jag muttrat, men i slutändan blev det faktiskt en dokumentär som innehåller essensen av boken.
Det blev en liten film om Danmark. Och det handlar inte om någon avslöjande journalistik i den klassiska bemärkelsen.
Jag avslöjar ingen. Danmark får avslöja sig själv.
Dokumentären är inspelad med en modern och liten HD-utrustning och kommer att vara en av de första svenskproducerade dokumentärerna som sänds i TV4 i HDTV-format.
